Begynnelser

När Gläntas redaktion besökte Beirut i mars tog vi emot dem och deras förslag om att arbeta tillsammans med glädje och entusiasm. Det här specialnumret är det första resultatet av detta samarbete. Vi är mycket stolta över att presentera Bidayat för en svensk läsekrets med denna distinkta samling texter och bildprojekt som komponerats utifrån tidskriftens olika avdelningar och som försöker frammana det som är själva essensen av Bidayat – eller: Begynnelser.

2011 var tidpunkten när allting började, när människor över hela arabvärlden begav sig ut på gatorna och krävde arbete, frihet, social rättvisa och mänsklig värdighet, från Tunisien, till Egypten, Jemen, Libyen, Marocko, Bahrain och Syrien. När arabiska samhällen reste sig mot sina härskare var vi angelägna om att sälla oss till dessa folkliga uppror och bidra till att förnya hoppet och åstadkomma övergripande och grundläggande förändringar av såväl staten som samhället. Och så föddes tanken på denna tidskrift. Med underrubriken ”för alla årstider av förändring” är Bidayat en engagerad arabisk kvartalstidskrift som lanserades första gången 2012 strax efter de arabiska upproren. Mer än sex år efter dessa begynnelser fortsätter vår strävan att förstå omfattningen och betydelsen av de historiska möjligheter som uppenbarade sig efter uppror, revolutioner, motrevolutioner, inbördeskrig och reaktionära sammandrabbningar.

Progressiva krafter i arabvärlden är idag fångade i en tilltrasslad situation. Utmaningarna är otaliga: de despotiska regimernas uthållighet, utländska interventioner, storskalig förstörelse och humanitära katastrofer, och övergivandet av demokrati och social rättvisa i namn av anti-kolonialism och anti-imperialism. Men eftersom dessa skeenden ännu inte är avslutade tror vi att framtiden bär på en överraskande öppenhet. Beredskapen inför den kommande perioden av omvandlingar och möjligheten till progressiv politik kommer att vara fullständigt beroende av människors förmåga att lära av det förflutna och att förstå nutiden. De arabiska upproren gjorde det uppenbart att folk stod upp emot nyliberala politiska program; att de hävdade sin rätt att vara källan till makt och att de strävade efter att placera social rättvisa i hjärtat av den demokratiska processen.

Bidayat har tillkommit som en kulturkritisk och intellektuell plattform på arabiska, där män och kvinnor från alla delar av arabvärlden vänder sig till en allmän läsekrets. Samtidigt strävar tidskriften efter att upprätthålla akademisk standard och samarbetar med en ung, framväxande generation arabiska aktivister, författare, konstnärer och journalister. Än viktigare är att tidskriften försöker bidra på ett meningsfullt sätt till de pågående kamperna för självbestämmande, demokrati, sekularism och social och ekonomisk rättvisa i arabiska samhällen, vägledd av det slags jämlikhet, frihet och humanism som bejakar mångfald i termer av etnicitet, kön och kultur.

Medan traditionell journalistik och nya medier i allt högre grad publicerar korta och snabba analyser och debattinlägg, bemödar vi oss om att arbeta med längre essäer och mer utmanande bidrag. Vi anstränger oss också på alla sätt vi kan för att ge röst åt ämnen och teman som ofta väljs bort i andra forum och som närmast utplånats i global såväl som lokal politik kring kunskapsproduktion. Tidskriften översätter också texter ur regionens rika kulturella produktion, av en ny generation arabiska skribenter, liksom av icke-arabiska akademiker utanför regionen, som erbjuder kritiska och nytänkande reflektioner över frågor om minne och historieskrivning; bland annat tidigare opublicerade artiklar och privata dokument, memoarer, vittnesmål, inspelade muntliga historier, dagböcker och dokument ur statliga och andra arkiv.

I linje med sitt politiska engagemang försöker Bidayat hitta sätt att skapa utrymme för att undersöka nyliberalismens inverkan på ekonomier, samhällen, stater och kulturer i arabvärlden. Tidskriften strävar efter att både följa och påverka de motståndsrörelser som bidrar till ett växande momentum för en mångsidig och radikal förändring och till de krafter som krävs för en ny massornas politik. Kombinationen av professionell journalistik och djärv estetik hänger ihop med en öppenhet för att publicera subversiva och oppositionella konstnärliga bidrag, från bildkonst och teorier om seendet till folklore och populärkultur.

Det är därför med glädje vi här presenterar Sahar Mandour, Bushra al-Maqtari, Rana Zeid och Asma al-Ghouls texter om revolutioner, uppror och krig i Egypten, Jemen, Syrien och Palestina; liksom Fawwaz Traboulsis sakligt insiktsfulla berättelse om historien av bombningar från luften. I Bidayat skriver både kvinnor och män om alla sorters ämnen, inklusive genusfrågor. I det här numret skriver Hind al-Aryani om barnäktenskap i Jemen; Maysoun Sukkarieh studerar hur “arabvärldens första dam” representeras i västvärldens journalistik; och Zeinab Sorour och Maryam Hammoud väver samman prosa och politik i varsin personlig essä. Vad gäller konst och musik har vi dels valt en tvetydig fotoessä från de arabiska upproren, dels den syriske fotografen Muzaffar Sulmans skildring av Aleppo; liksom en text av John Berger om den syriska konstnären Randa Maddhas verk; en nytänkande och kritisk essä om graffitikonstnären Ali Rafei i Libanon; Nawal Traboulsis palestinska frimärken; och en essä av Ziad Dallal om arabisk hiphop. Ur våra stående avdelningar om minne och historiografi delar vi med oss av Etel Adnans fängslande erinran om slutet för Osmanska riket; och en omarbetad föreläsning av Abdelfattah Kilito som återvänder till Edward Said för att teckna ett porträtt av den intellektuelle som bud eller bärare.

Vår redaktionsmedlem Sahar Mandour är journalist, romanförfattare och feministisk aktivist från Egypten och Libanon. Hennes karaktäristiska essä i detta nummer är på många sätt representativ för ett ungt, feministiskt skrivande i arabvärlden.

Aziz al-Azmeh från Syrien är akademiker och historiker och forskar om senantiken. Han har genom sitt arbete på ett betydande sätt bidragit till kunskapsproduktionen om islams födelse, liksom om islam i relation till sekularitet och modernitet. Intervjun med honom sammanfattar många aspekter av hans reflektioner kring islamistiska politiska rörelser. Vi har i detta nummer valt att publicera två betydelsefulla bidrag om islam – utöver rationalisten och sekularisten al-Azmeh presenterar vi även en revolutionär, samhällsengagerad islam genom Ali Shariatis texter.

Den välkände författaren Elias Khoury skriver här i dialog med stadsteoretikern Jad Tabet (som för närvarande är ordförande för arkitekternas fackförbund i Libanon) fram Beirut med hjälp av romanutdrag, gemensamma minnen och anteckningar, och inte minst deras stora kärlek till staden – genom krig, återuppbyggnad, fiktion och fantasi.

Genom att presentera ett urval texter av Ahmad Fares al-Shidyaq vill vi bidra till en ökad kunskap om denne författare till den första moderna arabiska romanen, Bibel-översättare, samhällskritiker och på många sätt enfant terrible under den arabiska kulturens renässans, Nahdan, under 1800-talet. Muhammad al-Hujayris essä om Kuchuk Hanem, denna egyptiska alema som figurerar i Gustave Flauberts resedagböcker, valde vi utifrån vårt intresse för populärkulturens olika aspekter, inklusive arabisk/orientalisk dans.

Slutligen skulle vi vilja tacka Glänta-kollektivet för den här möjligheten. Vi hoppas att ni läsare kommer att uppskatta detta nummer av Bidayat och ser fram emot inte bara vårt stundande besök i Sverige för att fira utgivningen av Bidayat på svenska, utan också att publicera Glänta på arabiska.